Elektromagnetiska minsvep
Minjakt hanteras idag främst med obemannade luftfarkoster; UAV (Unmanned Aerial Vehicle). Nackdelen med UAV är att de är relativt stora och dyra, och för att snabbt röja en passage krävs ett stort antal farkoster. Dragna svep har inte tagits fram på många år.
De svep som har tagits fram baseras på flytande elektroder med höga strömmar som skapar kraftiga magnetiska fält. Sverige tog fram sådana svep (MSS2000) i slutet på 1990-talet, och Polyamp levererade strömförsörjningen och styrningen. Systemet lades ner eftersom det skapar enorma, enkelt detekterbara UEP-fält (Underwater Electric Potential).
De alternativa lösningar som tagits fram baseras på slingor ombord på mindre farkoster. Men för att få en fartygsliknande utbredning måste flera sådana farkoster kopplas samman och det blir komplext att hantera. Framförallt blir det svårt att snabbt förflytta dem.
Polyamp har designat ett lätt draget ekonomiskt svep som ger ett fartygslikt signatur för fartyg upp till 150 m, vilket täcker de flesta örlogsfartygen i världen.
Effektbehovet är en bråkdel av vad elektrosvep behöver och innebär att svepet kan dras av mindre RIHB eller liknande båtar.
Genom att använda flera svep kan en stor yta svepas på kort tid med MCMV (Mine countermeasures vessel) som ledfartyg. Svepet kan simulera fartyg utrustade med eller utan minskyddssystem. Hela svepet och strömförsörjningen med generator får plats i en halv standardcontainer och kan därför snabbt förflyttas.
Det går även att integrera en ackustik sändare i varje svep.
Bilden visar en simulerad utgång från programpaketet för svepprofiler